Med ett hårt ryck slets det skynke som dolt hennes syn nu bort och för en stund bländades hennes syn av den starka solen. Var hon någonstans?
Hennes senaste minne var då hon strövat i området där hon och dom andra slavarna huserade.
I månskenet syntes dom stora pyramiderna torna upp sig likt stora spetsiga torn av ondska, och hennes rädsla för dessa byggnader var stor.
Hon hade tagits till slav tillsammans med sin familj redan i tidig ålder och hade nu uppnått en ålder av 18 år och i mångas ögon en mycket vacker ung kvinna.
Dagarna var en lång väg av smärta: Den olidliga hettan, tyngden av bördorna och den långa läderpiskan som snärtade den som inte orkade var en numera vardag för den unga flickan.
Plötsligt bröts hennes stilla promenad av att någon eller några kastade sig över henne, drog ett skynke över hennes huvud och band hennes händer med något som hon trodde var ett rep. Det skar in i hennes handleder och tvingade henne att vara alldeles stilla.
Hon hörde en mans röst som med grov stämma beordrade henne att inte säga ett pip vilket hon lydde utan protester. Hon vågade inte annat.
Nu när skynket dragits av såg hon att hon numera satt i en vagn, och inne i vagnen satt också två vakter från faraos eget livgarde. Hon försökte försiktigt ställa en fråga om vart hon fördes, men till svar fick hon bara en örfil över kinden och en kommentar att du talar bara när du blir tilltalad. Och med det teg hon och väntade…..väntade på vad som skulle hända sen.
Det som kändes som en evighet för henne stannade då till slut då vagnen bromsade in och stod då alldeles tyst och stilla. Vad händer? Vad ska hända mig? Tänkte hon. Denna ständiga väntan plågade henne mycket. Att inte veta vad som ska hända är en fruktansvärt jobbig situation, och hon började skaka av nervositet.
Plötsligt slets dörren upp och framför henne stod en stor, grov, hårig karl.
Han var läderprydd och hade stora lädersandaler. I sitt bälte hade han en grov kedja hängandes och bredvid den en lång läderpiska.
Hon rös av bara tanken av vad han skulle kunna göra med lilla henne med den kedjan och piskan. Vad skulle hon kunna sätta emot en sån stor karl? Hans händer var stora och hans armar grova. Han skulle med lätthet kunna hålla fast henne och hon skulle vara totalt maktlös.
Han presenterade sig som faraos närmaste man och också hans fångvaktare. Han hade fått i uppdrag att skaffa farao en till liten uppasserska och hon hade den stora äran att det bli det nya tillskottet i hans stora harem.
Han tog sin kedja och drag den runt hennes hals, låste den och drog sen med henne likt en husbonde drar med sig sitt kreatur till sin spilta.
Sen började deras mödosamma väg upp mot den stora pyramiden och den var den längsta väg hon tvingats gå kändes det som. Hon föll av trötthet vid flera tillfällen, men fångvaktaren tycktes inte ens märka det utan fortsatte dra henne i den heta sanden. Små stenar rispade hennes ben och stjärt, kedjan drog åt hennes hals och fick henne att dra efter luft, men hans steg var obevekliga och med en stor kraftansträngning lyckades hon till slut komma upp på fötter igen och fortsätta sin vandring.
Alldeles innan dom kommit fram till pyramiden svängde dom av mot nåt som syntes vara någon form av byggnad gjord i sten. Innanför dörren fanns en stor stentrapp som gick neråt ner i mörkret. Och just dit var vart hennes fångvaktare drog henne.
Det var kallt, fuktigt och i stort sätt mörkt förutom några facklor som gav en liten strimma av ljus i den obehagligt långa tunnel som förde dom längre och längre ner i vad som skulle visa sig vara en stor sal. En sal dit slavarna fördes för att göras inordning för den uppgift som tilldelades dem.
När dom kommit in i salen släppte fångvaktaren kedjan och hon föll totalt utmattad till marken. När hon tittade upp stod fångvaktaren framför henne och sneglade ner på henne.
- Du skall nu genomgå en reningsprocess för att göra dig representabel inför din nya herre.
Först skall du tvättas, skrubbas och borstas som den lilla slyna du är.
Sköter du dig som en duktig liten valp kommer du inte straffas, men vid minsta pip kommer jag personligen se till att du disciplineras tills du sitter fint vid mitt ben.
En sak ska du ha klar för dig: Jag är din husse, husbonn och herre så länge du är här nere i mitt domän.
Han ställde ner en liten skål med vatten framför henne och villkoret för att få vatten var att hon slickade i sig det som en hund. Då hon nästan var helt utom sig av törst tvekade hon inte utan kröp sakta fram på alla fyra och började lapa i sig vattnet.
- Duktig liten slyna grymtade fångvaktaren
Men två handklappningar kallade han in två andra vakter in i rummet.
– Slit av henne dom loppbitna, stinkande kläderna och släng lopphögen i badet. Se till att skrubba hennes smutsiga skinn rent. Risborste är vad hon behöver.
Hon fick panik!!
Hon hade aldrig visat sig naken för någon och nu plötsligt helt själv i ett rum med karlar skulle hon klä av sig naken!!
Hon försökte slita sig loss men var ingen match för dessa muskulösa vakter.
Hon hölls fast i håret medan den andre vakten tog fram sin kniv och skar loss hennes kläder som söndertrasade och skitiga föll till marken.
Vad är det som händer här? Skrek fångvaktaren!
Sa jag inte åt dig att du skulle straffas om du var olydig?
Det är uppenbart att jag behöver tygla den här lilla slynhunden.
Kedja fast henne över det stora träbordet!
Släpandes över golvet drogs hon mot ett stort träbord. Hon sparkade och fäktade med armarna men smärtan av att bli dragen i håret fick henne till slut att ge efter och finna sig i sin situation. Väl framme lyftes hon upp på bordet. Hennes händer kedjades fast och likaså hennes fötter. Hon spändes fast med ett visst utrymme vilket gjorde att hon kunde resa sig på alla fyra men inte mer. Bojorna ömmade, det kalla stålet mot hennes skinn brände och hon gnydde i tysthet då vetskapen av att klagande skapade hårdare straff.
– piska nu lite vett i det här lilla stycket medan jag meddelar farao om hennes ankomst, sa fångvaktaren. Men ta det med riset! Vi vill ju inte att faraos lilla nöje inte ska kunna sitta skrattade han.
Vakterna skrattade högljutt och lovade att ta det varsamt.
Hon stod som fastfrusen på bordet. Rummet var alldeles tyst så när som på en brasa som knastrade i bakgrunden. Vad skulle hända? Vart tog vakterna vägen?
(kadish)
En brännande smärta tog form då en piska träffade hennes stjärt. Den följdes av en till och en till……..
I bakgrunden hördes vakternas nöjda grymtanden och kommentarer om hur fin och röd hennes fasta skärt började bli.
Det brände och sved och hon bet ihop av ansträngningen att hålla ljuden tillbaka. Tårarna var på väg att komma men hon tänkte inte visa att det ömmade utan hon skulle minsann stå emot och visa dom att hon var en stolt och stark kvinna.
– såå, denna lilla slyna verkar minsann vara riktigt trotsig hon sa den ena vakten.
Vi kanske har varit lite för snäll med bestraffningen?
– ja, det tycker jag nog sa den andre. Vi får nog ta och bli lite bestämdare och visa värdet på henne.
(smack)
Hon kände en redig örfil över kinden. Han tog tag i hennes långa mörka hår och slet upp henne så att dom såg varandra i ögonen.
– du verkar tro att du har något att sätta emot? Tro mig! Du är inte den första lilla skit vi tuktat och garanterat inte den sista. Du kommer att inse vad total lydnad innebär.
En hårdare snärt träffade henne. Dom hade tagit fram en smal käpp som nu användes till att ge hennes rumpa en färggrann och bucklig form.
Smärtan var nu outhärdlig och hon började gny och stöna av den snärtande käppen.
– men men, jag börjar tro att den lilla tiken börjar gilla det här sa den ena vakten. Hon kanske vill smaka lite trä någon annan stans också?
Ja ge henne lite hårt sig skrattade den andre.
Sakta sakta kände hon ur skaftet på käppen började leta sig in i henne.
Hon kämpade och kämpade för att hålla emot men den smög sig längre och längre in.
Sen förde han den sakta in och ut i henne.
Det brände till och hon kunde känna hur det vätskade lite grann ut hennes trånga ingång.
Hon snyftade till. Det var alltså så här hon skulle förlora sin mödom? Till en träkäpp.
Hon insåg dock att det inte fanns något att göra åt saken utan lät dom två vakterna roa sig med sin bisarra lek.
– nejdu det här går inte. Pappa vill vara med på riktigt sa den ena.
Han hopade upp bakom henne och beordrade sin kollega att hålla hennes hår hårt.
– vågar du verkligen? Tänk om chefen kommer? Sa den andre.
Äh, han kommer vara borta ett tag. Hon måste ju provköras! Håll i hårt nu!
Han greppade hennes skinkor och förde utan pardon in sin grova och skitiga mandom i henne.
Hon skrek till över den överväldiga känslan av att bli så fylld. Hennes ingång var inte alls redo för en sån stor och hård lem och den gjorde först fruktansvärt ont, men till slut vande sig hennes ingång med denna hårda påk i sig.
Han stönade och pumpade obevekligt och ett högljutt smackande hördes när hans pung snärtade hennes underliv i snabb och hård takt.
Hon föll som i trance av ljudet och för en stund var det som att hon inte ens existerade. Allt som existerade var det höga snärtande ljudet, grymtande och något enstaka skrattande från den andre vakten.
Hon vaknade till av en till örfil och någon som drog upp henne med håret.
Det var fångvaktaren som stod framför henne.
- Du tror väl inte att jag ska stå här och se på när grabbarna har kul heller?
Du ska få jobba du lilla slyna.
Han tog fram sin stora lem och satte fram den framför hennes mun.
Den stank jättemycket och fick henne nästan att kväljas av stanken.
– öppna din mun och sug mig ren och fin. Sug som en riktig liten kviga.
Hon vägrade öppna munnen.
(smack)
En till örfil fick henne att se stjärnor.
– jag sa öppna munnen! Annars ska jag slå både sans och vett ur dig. Sa fångvaktaren.
Om hon gör det minsta för att skada mig slår du henne med kedjan. Sa han till den andre vakten.
Han pressade in sin skitiga lem i hennes mun och började jucka fram och tillbaka.
Hennes saliv forsade, hon var nära på att kräkas vid flera tillfällen, men hon formade sina läppar och lät honom fortsätta sin äckliga procedur.
Hon var numera fylld från två håll. På ena sidan pumpades hon i fittan och på andra hållet i munnen. Båda stönade högljutt och det var helt uppenbart att dom njöt i fulla drag. Ingen brydde sig om henne där hon stod på alla fyra, öm och förnedrad.
Dom kom nästan samtidigt båda två och hon kände den pulserande kuken i hennes fitta samtidigt som hon sprutades full i munnen. Han kom rejält och hon höll på att sätta i halsen och hostade och svalde den äckliga sörjan samtidigt.
– ja det var ju riktigt trevligt det där. Nu vet vi att hon är inkörd och redo i alla fall skrattade fångvaktaren och dom andra skrattade med.
Nu skall vi bara hämta det glödande järnet och sätta faraos bomärke på henne som med alla andra kreatur.
Vid det här läget var hon så slut så hon knappt orkade titta upp, men när hon förstod vad som var på gång fick hon panik och började slita och rycka för att komma loss.
Vakterna skrattade bara vid åsynen av hennes kämpande och lät henne hållas medan fångvaktaren hämtade stålet.
– Det här var verkligen glödande hett det här. Håll i henne hårt nu så att vi inte behöver göra om det. Sa han.
Dom tryckte ner henne mot bordet och hon kunde inte röra en fena.
Ett fräsande ljud, en lukt som närmast kunde jämföras med bränt fläsk och en obeskrivlig smärta. Sen minns hon inget mer…
Iskallt vatten väckte henne.
Hon tittade sig omkring. Vakterna var numera försvunnen och hon befann sig i ett annat rum.
Två slavflickor tvättade henne i en stor träbalja. Baljan var fylld av vatten och något som kunde vara väldoftande olja.
Sen tvättade dom hennes hår, balsamerade det med väldoftande olja, kammade det och torkade det sedan.
Hon fick sen kliva ur badet och blev torkad med dom finaste handdukar hon sett.
Hon kläddes med de finaste tygerna, sandalerna och ett fint sidenhårband.
Hon var nu redo att presenteras för sin master. Hon var redo för FARAO